Första hjälpen och HLR på arbetsplatsen – när det är ett krav och varför det spelar roll

Varje år drabbas ungefär 10 000 personer i Sverige av hjärtstillestånd utanför sjukhus. Överlevnads­chansen vid ett hjärtstillestånd faller med 10 procent för varje minut som passerar utan hjärt-lunge­räddning. En person som befinner sig i närheten och som kan genomföra HLR i väntan på ambulans ökar den drabbades överlev­nads­chans dramatiskt. Det är ett statistiskt faktum vars konsekvens för arbets­platsen är enkel att formulera: en arbetsplats vars personal kan genomföra HLR räddar statistiskt fler liv än en vars personal inte kan det.

Den här artikeln handlar om vad lagen kräver av arbets­givaren, vad en god utbildning i första hjälpen och HLR faktiskt innehåller och varför det är en investering vars värde sträcker sig utanför lag­uppfyllelsen.

Lagkravet – vad arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) ger arbetsgivaren ett konkret ansvar för att det finns beredskap för första hjälpen på arbetsplatsen. Det är ett ansvar vars innehåll specificeras i föreskriften och som inkluderar tre konkreta krav.

Arbetsgivaren ska se till att det finns utrustning för första hjälpen på arbetsplatsen. Föreskriften specificerar att utrustning för hjärt-lunge­räddning och övrig livsuppehållande första hjälpen ska finnas tillgänglig och att den ska vara anpassad till de risker som finns i verksamheten. Det är ett krav vars uppfyllelse normalt inkluderar en hjärtstartare (AED) för arbetsplatser med fler än ett visst antal anställda och med ett tillräckligt avstånd till sjukvård.

Arbetsgivaren ska se till att det finns tillräckligt många personer med utbildning i första hjälpen och HLR för att beredskapen faktiskt är reell under arbetsplatsens normala drifttider. Det är inte tillräckligt att en person är utbildad om den personen är frånvarande hälften av arbetstiden. Beredskapen ska vara tillgänglig under den tid arbetet pågår.

Arbetsgivaren ska dokumentera hur beredskapen för första hjälpen är organiserad och tillgänglig­gjord. Det är dokumentation vars syfte är att ge en ny anställd eller en tillfällig besökare möjligheten att snabbt förstå var utrustning finns och vem som har utbildning. Det är ett krav vars uppfyllelse normalt innebär en anslagstavla eller ett internt dokument vars innehåll är känt och tillgängligt.

HLR – vad det innebär och varför var och en spelar roll

Hjärt-lungräddning är en kombination av hjärtkompressioner och inblåsningar vars syfte är att upprätthålla en minimal cirkulation och syresättning tills en hjärtstartare kan användas eller ambulans anländer. Det är en teknik vars korrekthet kräver utbildning och träning – inte för att det är komplicerat, utan för att rätt kompressionstakt, rätt djup och rätt teknik ger ett substantiellt bättre resultat än en improviserad insats.

Kompressionstakten ska vara 100–120 kompressioner per minut – en hastighet som är snabbare än de flesta intuitivt tänker sig och som utan träning normalt ger antingen för långsamma eller för hastiga kompressioner. Kompressionsdjupet ska vara 5–6 centimeter för en vuxen – ett djup som kräver en kraftinsats som är mer substantiell än vad en otränad person normalt applicerar av rädsla att skada den drabbade.

Hjärtstartaren – AED – är det komplement vars användning dramatiskt ökar överlev­nads­chansen vid ett hjärtstillestånd. En AED analyserar hjärtats rytm och ger en elektrisk stöt om hjärtat är i ett rytm som kan behandlas med defibrillering. Det är ett instrument vars användning är konstruerat för att vara möjlig utan medicinsk utbildning – AED:n ger röstinstruktioner och tar aktiva beslut om en stöt är indicerad. Utbildning i HLR inkluderar normalt övning på hur en AED används i kombination med hjärt­kompressioner.

Vad en god utbildning i första hjälpen faktiskt innehåller

Utbildning i första hjälpen varierar substantiellt i innehåll och kvalitet. Det finns kortare webbaserade genomgångar och det finns heldagsutbildningar med praktisk övning på dockmodeller. Skillnaden i inlärnings­utfall är dokumenterad – praktisk övning ger en kompetens vars korrekthet under stress är väsentligt bättre än enbart teoretisk kunskap.

En välgrundat utbildning i första hjälpen och HLR inkluderar normalt ett antal moment vars kombination ger en kompetens som faktiskt håller i en nödsituation. Igen­kännande av hjärtstillestånd – hur ser en medvetslös person ut och hur bedömer man om personen andas normalt? Larmning av ambulans – hur formulerar man ett larmsamtal som ger rädd­ningstjänsten den information de behöver för att prioritera och navigera rätt? HLR-teknik med praktisk övning på en docka – kompressions­teknik, inblåsnings­teknik och kombinationen av de två. AED-användning med praktisk övning på en tränings­enhet. Och ett antal övriga moment beroende på utbildningens omfång: sårvård, chock­behandling, kvävnings­olyckor och stabilt sido­läge.

Återupprepning av utbildningen är ett krav vars motivering är pedagogisk snarare än lagmässig. En kompetens som inte tränas förtvinar – en person vars HLR-utbildning är fyra år gammal och som aldrig tillämpat kunskapen i verkligheten har normalt inte en kompetens vars utfall under stress är tillförlitlig. Rikt­linjen från Svenska HLR-rådet är att utbildningen bör upprepas med ett till två års intervall för att hålla kompetensen på en tillförlitlig nivå.

Hjärtstartaren – var den ska finnas och varför tillgängligheten spelar roll

En hjärtstartare vars användning kräver att man springer tre plan upp i en byggnad för att hämta den ger ett tidsfördröjningsproblem vars konsekvens är en lägre sannolikhet för ett lyckat behandlings­utfall. Hjärtstartarens placering är en praktisk fråga vars svar bör utgå från var på arbetsplatsen ett hjärtstillestånd statistiskt kan uppstå och hur lång tid det tar att hämta och använda den från den platsen.

Rekommendationen från hjärt-kärl­organisationer är att en hjärtstartare ska vara tillgänglig inom tre till fyra minuters gång från varje punkt på arbetsplatsen. Det är en rikt­linje vars uppfyllelse på en stor arbetsplats kan kräva flera hjärtstartare och vars planering bör beakta de ytor och de aktiviteter där en hjärtstartare är mest sannolik att behövas.

Hjärtstartarens registrering i det nationella registret – hjärtstartarregistret.se – ger ambulans­personal och medborgare möjligheten att lokalisera närmaste hjärtstartare via en app vid ett larm. Det är en registrering som är frivillig men vars genomförande ger ett utökat skydd för de som befinner sig i närheten av arbetsplatsen, inte enbart för de anställda.

Psykologiskt första stöd – det moment som ofta glöms

Första hjälpen handlar traditionellt om de fysiska aspekterna av en akut situation. Det psykologiska första stödet – krisstödet – är det komplement vars lagkrav finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter men vars praktiska beredskap är mer sällan på plats.

AFS 1999:7 kräver att arbetsgivaren ska se till att det finns möjlighet till krisstöd för anställda som drabbas av en allvarlig olycka eller incident i arbetet. Det är ett krav vars uppfyllelse normalt innebär en planerad process för hur en allvarlig incident hanteras – vem kontaktas, hur informeras de drabbade, vad är arbetsgivarens roll i den omedelbara fasen och hur kopplas professionellt psykologiskt stöd in?

Det är ett krav vars bristande uppfyllelse i de flesta verksamheter inte handlar om ont­vilja utan om att processen aldrig planerats för att den aldrig behövts – och vars frånvaro syns tydligast i de sällsynta och traumatiska situationer där den faktiskt behövs.

Hur arbetsgivaren organiserar beredskapen i praktiken

En reell first hjälpen-beredskap på arbetsplatsen kräver ett aktivt organisatoriskt beslut om hur den ska fungera – inte enbart en kurs­delta­garlista och en hjärtstartare på väggen.

Utpekade första-hjälpen-ansvariga – normalt en eller flera per arbetsplats eller avdelning – ger ett system med en känd och kontaktbar beredskap. Det är en roll vars definition bör inkludera ett krav på uppdaterad utbildning, ett ansvar för att utrustningen är funktionskontrollerad och en kommunikation till övriga anställda om vem som har rollen och hur de kontaktas.

Utbildningens täckning – andelen anställda med utbildning – bör vara tillräcklig för att beredskapen är reell vid alla tider då verksamheten är aktiv. Det innebär normalt att fler än en person per arbetsplats eller skift har utbildning, och att utbildnings­kalender är planerad för att upprätthålla täckningen när anställda slutar och nya tillkommer.

Säkraliv erbjuder utbildningar i första hjälpen, HLR och AED-användning med praktiska övningsmoment för arbetsplatser av varierande storlek och verksamhets­karaktär. Kursutbud och bokning på sakraliv.se.



Arbetsmiljöverket publicerar föreskrifterna om första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) och vägledning om arbetsgivarens ansvar för beredskapen på av.se. Svenska HLR-rådet publicerar evidens­baserade rikt­linjer för hjärt-lunge­räddning och utbildnings­standard på hlr.nu.