En klubba som ser helt okej ut kan gå sönder under nästa skott. Det verkar plötsligt, men i de flesta fall har processen pågått länge.
Felet syns först när skaftet knäcker eller bladet börjar lossna. Men då har materialet redan gått igenom veckor eller månader av påfrestningar som sakta ätit sig in.
Sprickan som ingen ser
Det mesta som går fel i en innebandyklubba börjar med mikrosprickor i materialet. De kan uppstå när klubban utsätts för slag, får ta emot tunga skott eller kläms i dörren på väg till träningen.
Varje påfrestning lämnar små spår. Fiberstrukturen i skaftet kan bli skadad utan att det syns utanpå. Limmet mellan blad och skaft kan börja släppa i små punkter.
De synliga felen kommer först när sprickorna har vuxit tillräckligt för att hela strukturen går sönder. Då är det för sent att reparera.
Temperaturväxlingar sliter hårdare än man tror
En klubba som förvaras i bilen under vintern utsätts för stora temperaturskillnader. Kall luft gör material spröda, värme gör dem mjuka.
När klubban går från minusgrader ute till rumstemperatur inne expanderar och drar materialet ihop sig. Det händer varje gång man hämtar utrustningen från en kall hall eller koffert.
Över tid leder det till små förskjutningar i fibrer och lim. En klubba som varit med om femtio sådana växlingar kan ha inre spänningar som inte syns förrän den belastas hårt.
Fukt letar sig in genom små öppningar
Skaft och blad tillverkas av material som tål att bli våta, men konstruktionen är inte tätt. Små springor mellan komponenter kan släppa in fukt när klubban används på våt is eller i en fuktig hall.
Fukten tränger in i lim och fibrer. Den kan frysa och expandera, vilket pressar isär material som ska ligga tätt. Över tid lossnar fogar och fästen lite i taget.
När klubban senare utsätts för ett kraftigt skott eller en tuff dragning klarar den inte längre att hålla ihop. Det ser ut som ett plötsligt haveri, men grundproblemet har funnits i veckor.
Hur man använder klubban spelar in
En spelare som ofta drar hårt i närkamp belastar skaftet mer än någon som spelar med korta, kontrollerade passningar. Spelare som skjuter slagskott med stor vikt bakom lägger annan belastning på bladet än de som spelar med finess.
Spelets karaktär avgör vilka delar som slits mest. En klubba som används i utbildning eller i matcher med hög intensitet utsätts för fler och kraftigare påfrestningar än en som bara används på lättare träningar.
Tillverkare bygger klubbor för olika spelarstilar, men ingen konstruktion är opåverkad av hur hårt och ofta den används.
Greppbandet kan dölja tidiga tecken
Ett slitet eller hårt lindat grepp kan dölja att skaftet har börjat ge vika. Om greppbandet är tjockt och tätt lindad kan man inte känna de små förändringarna i materialets styvhet.
När greppet byts eller lossnar kan det då visa sig att skaftet är mjukare eller mer böjt än det borde vara. Det är inte greppet som orsakat problemet, men det har maskat att skaftet inte längre mår bra.
Ett tunt grepp eller ett som lindats med luftmellanrum ger bättre känsla för hur skaftet beter sig. Det gör det lättare att märka när något börjar bli fel.
Lagring påverkar mer än användning
En klubba som står lutad mot en vägg under lång tid kan få permanent böjning i skaftet. Tyngden av bladet och egen vikt skapar långsam böjning som kvarstår även när klubban lyfts upp.
Förvaras flera klubbor tillsammans i en tight väska kan de trycka mot varandra och skapa tryckpunkter där skaftet inte tål det. Det gäller särskilt om väskan är packad hårt och klubborna ligger i olika vinklar.
Bästa sättet är att förvara klubban hängande eller liggande plant, helst i samma temperatur som den kommer användas i. Då minimeras onödiga spänningar och temperaturväxlingar.
När bladet lossnar var limmet redan trasigt
Ett blad som lossnar mitt i spel har oftast börjat släppa veckor tidigare. Limmet mellan blad och skaft utsätts för vridsning, dragning och stötar, och varje påfrestning kan försvaga fästet lite.
Om klubban dessutom utsatts för fukt eller temperaturväxlingar har limmet redan förlorat en del av sin styrka. När bladet sedan tar emot ett hårt skott eller slår i sargen ger det upp helt.
Tillverkare använder olika metoder för att fästa blad. Vissa använder skruvar och lim i kombination, andra bara lim. Kvaliteten på fästet avgör hur länge bladet håller, men ingen konstruktion är okänslig för långsiktig belastning.
- Inspektera klubban regelbundet – leta efter små sprickor, förskjutningar eller förändringar i ljudet när du böjer skaftet.
- Kontrollera bladfästet – tryck lätt på bladet från olika håll för att känna om det finns rörelse.
- Byt grepp när det behövs – ett fräscht grepp ger bättre känsla för hur skaftet mår.
- Förvara rätt – undvik stora temperaturskillnader och låt inte klubban stå lutad länge.
Hur tillverkare testar hållfasthet
Seriösa tillverkare utsätter klubbor för upprepade belastningar i testmaskiner. Skaft böjs tusentals gånger, blad utsätts för slag och drag, och hela klubban kan testas i klimatkammare där temperatur och fukt varierar.
Målet är att simulera månader eller år av användning på kort tid. Resultaten visar var de svagaste punkterna finns och hur länge en klubba kan förväntas hålla under normalt bruk.
Unihoc beskriver på sin tekniksida hur olika skaftmaterial testas för att klara både styvhet och flexibilitet över tid. De testar också hur blad av olika material reagerar på temperaturväxlingar och fukt.
Informationen hjälper spelaren att förstå varför vissa klubbor kostar mer och vad som faktiskt skiljer en budget-modell från en toppmodell.
Vad som händer i krocken mellan skaft och golv
När skaftet slår i golvet uppstår en stötvåg som sprids genom hela materialet. Om klubban är gjord av kolfiber eller glasfiber kan de tunga slagen skapa små delaminationer, det vill säga att lagren börjar lossna från varandra.
De här skadorna syns inte direkt. Skaftet kan se helt ut, men inuti har fiberlagren börjat glida isär. Vid nästa hårda belastning kan skaftet plötsligt knäckas längs den linje där lagren släppt.
Spelare som ofta drar tungt i närkamp eller slår klubban i golvet vid frustrationer utsätter den för större risk än de som behandlar den varsamt.
När reparation är möjlig och när det inte är det
Ett blad som börjat lossna kan ibland limmas fast igen om skadan upptäcks tidigt. Men om skaftet visar tecken på sprickor eller böjning är det sällan värt att försöka reparera.
Skaft tillverkas av sammansatta material som förlitar sig på att alla lager samverkar. När ett lager är skadat är det svårt att återställa den ursprungliga hållfastheten.
Det är ofta mer säkert och mer ekonomiskt att byta ut klubban än att lita på en reparation som kan ge vika mitt i en match.
Vad som kan göras förebyggande
Att hålla klubban ren från smuts och fukt hjälper. Torka av den efter användning, särskilt om hallen är fuktig eller om klubban varit utsatt för regn.
Undvik att lämna den i extrema temperaturer. En klubba som får ligga i bilen på vintern eller i direkt solsken på sommaren åldras snabbare än en som förvaras inomhus.
Använd klubban till det den är byggd för. En defensiv modell med styvt skaft tål inte samma slagskott som en offensiv klubba med mer flex. Att välja rätt klubba för spelstilen minskar risken för tidiga skador.
Uppgifter om skaftteknologier och bladmaterial kommer från Unihoc.
